Välkommen till min (o)perfekta blogg.


Letar du efter inspiration till det perfekta hemmet, med tomma ytor och chicka detaljer? Då har du kommit helt fel.

torsdag 20 november 2008

En lyckodag


I morse konstaterade P att det måste vara en riktig guld-dag, då hans aktiviteter för dagen stod med guldbokstäver i almanackan. Att mamman inte hittade någon annan penna, nämndes absolut inte i den stunden. Alla är väl värda en guld-dag!

I kväll när han hade gått och lagt sig blev tydligen dagen än mer lyckosam, när en av de tänder han vickat på i VECKOR, äntligen lossnade. "Det här är verkligen min LYCKODAG" sa en strålande glad 7-åring och stoppade tanden i sin "tandfé-burk" (en ask som innehållit en ring från "Snö" och som han fått av sin faster för ändamålet). Inte kan han somna. Han väntar ju tandfén! Asken har han ställt på sin hylla, ovanför sin säng, som alltså är ovansängen i en våningsäng. Tandfén är ju *viskar* en klumpigdumpmamma, som alltså ska klättra över sin i sinom tid insomnade 7-åring. Håll tummarna för att jag inte glömmer och för att jag inte snubblar över honom, så att han vaknar.

4 kommentarer:

En häxa på Vift sa...

*viskar* hur gick det?
man har fått visa prov på stor uppfinningsrikedom då det gäller tandfe´n under årens lopp här, alltid kul att höra att andra får genomlida det också, så känns det mindre ensamt .. *s*

Dammråttan sa...

Haha. Jo, det gick bra. Jag lyckades både koma ihåg och få dit den, utan att ramla över honom. Han hade som tur var ställt asken ganska nära kanten och längst ner mot fotändan, där den inte brukar stå (han kanske tänkte på tandfén ;) Har också fått vara rätt uppfinningsrik genom åren. Tex när jag råkade hälla ut tanden med vattnet, då sonen såg, för jag hade helt missat att det var just ett tand-glas. Vi lyckades "fiska upp" en tia ur vasken, för självklart var det där tandfén lämnade den då :)

Miss Mess sa...

Gullunge!! :0)

Anonym sa...

**S
Det där är väl för härligt!
Tandlösa 7 åringar :)

Tandfen i den här familjen har klantat sig en gång för mycket.
Lillkillen genomskådade mig när jag försökte rätta till mitt misstag(glömde ju).
Ha, ha, det finns ingen tand fe, det är mamma ropade han genom hela huset.
Stackars barn,