Välkommen till min (o)perfekta blogg.


Letar du efter inspiration till det perfekta hemmet, med tomma ytor och chicka detaljer? Då har du kommit helt fel.

måndag 31 mars 2008

SNÖRVEL!

Gick hem från jobbet i dag. Får INTE vara sjuk. På torsdag fyller älskade farmor 100 år. Då pallar man inga förkylningsbaciller = jag kan inte åka dit. Jag måste bli frisk! Blås alla era friskbaciller på mig TACK!

Lilla Hund har en tävling

Man kan vinna en underbar body: Tävlingen hittar du här:
http://tea-louice.blogspot.com/

Klart jag skulle vilja vinna den och ge till någon av "mina" magar (själv ska jag ju inte ha någon mer).

söndag 30 mars 2008

VÅÅÅÅÅÅÅÅÅRRRR!!!!!!!!!!!!!

video

Solen skiner, himlen é blå - å vad skönt att leeva då!!!!

Världens envisaste tvååring trampade på och slirade i gruset, gården runt, varv på varv, men gillade inte när mamma sprang före och filmade ;)

Så är man trappens nya surtant

Jag är så himla feg, men idag tröttnade jag på "ungarna", som alltid står på trappen och röker. Precis utanför porten och inte flyttar de på sig heller. I dag undrade jag lite stilla om de kunde tänka sig en bit bort från porten. Det gjorde de iofs, även om de blängde rätt surt på mig. Jag tackade så mycket, men tror nog de tog det som ironi. De brukar alltid hälsa på mig annars, men när jag mötte dem senare, så bevärdigades jag inte med en blick. Önskar bara jag hade sagt åt dem att inte fimpa på marken också. Kanske kan bli en riktig grannkärring av mig så småningom...

Häxan kommer från:

http://www.tjejringen.se/vykort/teckning.htm

Recept på en fantastisk kväll


God mat, gott vin, trevligt umgänge och nostalgiska musikvideos. Att det kan vara så kul att träffa gamla kompisar!

På bilden - blomman jag fixade i ordning till C, som tack för inbjudan

fredag 28 mars 2008

Finn fem fel


Eller hur många det nu kan vara...

Förkylningstider.



Är det inte den ena, så är det den andra. Påsken däckade ju S och R och var inte med på påskmiddagen. I veckan har T varit snorig. Sist vi skulle hem till F:s kompis på middag blev kompisen sjuk och nu är det F själv som är förkyld. I dag var jag sugen på att träffa en kompis, som är mammaledig, men då var hennes yngsta dunderförkyld OCH har ögoninflammation. Känner mig lite hängig själv, men hoppas på att det inte blir värre. I morgon ska jag träffa några gamla klasskompisar från 9:an om jag bara håller mig på benen. Men först ska vi starta helgen med en fredagsöl på lokala pizzerian. Jag har ju slitit så hårt denna min påsklediga vecka ;-)

onsdag 26 mars 2008

Ingen riktig nörd






Men inte kan jag påstå att jag känner mig besviken. Trodde nog det skulle vara mycket lägre. Man hinner ju inte läsa så mycket nuförtiden.

måndag 24 mars 2008

Jag lever som jag lär

Jag har lyckats ganska bra med mitt punktleverne i alla fall. Fast det är klart. Ska vi få besök, hispar jag ur. Varför kan jag inte bara släppa och låta det vara? Vi lever ju i det här, varför skulle inte folk kunna få se det? Men nej. De kan ju få för sig att vi är osunda snuskhumrar, som inte kan ta hand om oss - stökmonster och träsktroll. Det är kanske det vi är. Det andra är bara en fasad.


Nåja. Punkterna. I går hade jag fastställt en punkt - badrummet. Och Å vad jag punktmarkerade!! I två timmar. Det var det värt. Jag mådde SÅ bra efteråt och det gjorde såklart även badrummet och alla dess skrymslen och vrår. Just badrum och toalett är ju annars sådana ställen, som jag sällan låter förfalla, men nu var det ett starkt behov.


R gjorde en punkt av diskbänken. Inte för att jag tror att han tänkte på att han just punktade, det var väl ungefär vad han tyckte behövdes ;) och det gjorde det ju! Jag blev så inspirerad att dammsugaren åkte fram en stund. I resten kaos - som vanligt, men å vad jag njöt av min punkt. Hällde upp ett bad och ett glas rosé och sjönk ner och njöt av en god bok.


Eftersom jag måste skriva om det så lever jag såklart inte fullt ut i total avstressad avslappning i mitt kaosartade hem, men det funkar som sagt ganska bra i alla fall - tills vi får besök...

söndag 23 mars 2008

Påskharen


Jag vet inte vem som gillar påsken mest, ungarna, eller R. Han gillar i alla fall att köpa godis. MASSOR med godis. Det är som om inte påsken skulle bli, om inte huset var fyllt med godsaker. Sen har man ungar på speed och en tvååring som skriker "ÅSSÅ HA DODIS!" i tid och otid.

Förutom de gigantiska godispåsarna, som han smugit in i hemmet under ett par veckors tid, hade han även hittat ENORMA chokladkaniner i staniolpapper. Jättefina. Sånadär som man blir helt salig av som barn, så det säger jag ingenting om. Jag vill ju också ha saliga barn, även om jag kan tycka det blir lite för mycket av det goda ibland. Han ville att de skulle få leta efter dem direkt, men tråkmamma avstyrde och överlät dem till påskharen i stället.

I går var påskharen på besök. Hade lämnat en massa kluriga lappar, som barnen skulle förstå, för att komma vidare till nästa. På slutet fanns en burk med de STORA chokladkaninerna och varsit litet paket med en sak. Själv var jag på jobbet, men fick "rapporter" via telefon. De hade lite svårt med vissa frågor och fick lite ledtrådar. Senare fick jag även rapport från R, om hur letningen hade gått: "Jodå, det gick bra - de höll på ovanligt länge." "Men det där med chokladkaniner var ingen bra idé." "Vaddå?" undrade jag. "Jo, Sara fick tag i sin - jag har precis sanerat henne..." paus skrik... "Vem tusan har ställt sin chokladkanin i soffan?"...."KLICK"

onsdag 19 mars 2008

"Det finns mirakel...

...och för mej e de faktiskt du" sjöng T med helt oigenkännelig tonart i morse till frukost. Inte en av de sånger jag trodde han fastnat för, men den är "SÅÅÅÅ bra!" - slut citat.

Dagen har fortsatt i schlagerns tecken. På jobbet var I äntligen tillbaka, efter en långhelg i norr. Förra veckan var tom, utan årets schlagerskiva, men i dag kom den. En del låtar hade man verkligen lyckats gömma i glömskans förbarmande vrår, men andra var kära återseenden och de övriga lär man väl tyvärr vänja sig vid.

På kvällen nämnde jag för T att skivan fanns på mitt jobb. "Å, då ska jag lyssna på..." , just det, jag kan ju inte höra den, på ditt jobb..." Men så var fotbollen inställd och T följde mig till ICA och hittade:


På vägen hem diskuterade vi mirakel i bilen. T trodde det var något farligt och jag fick förklara att det faktiskt var något man inte hade förväntat sig i livet, eller att något var så bra att man bara inte kan tro att det är sant.

Vi spenderade kvällen i köket, lyssnandes på utvalda favoriter. Han gjorde matteläxan och jag sydde och fixade klart påskpresenten till långfredagen:








lördag 15 mars 2008

Besvikelse

Schlagerfinalen blev lite av en besvikelse. Först fick vi se den utan vår schlagerdiva, då T och P bestämde att de skulle se hos en kompis. Vi tyckte det blev lite sent, men kompromissade, så de fick se alla uppträdanden där och rösträkningen hemma. P struntade i rösträkningen och gick och sov, men T tittade - med STOR inlevelse. När ingen av hans idoler låg först, efter juryns röster bad han att få ringa upp alla sina pengar på BWO. Det fick han inte, men några gånger fick han ringa i alla fall. Själv tyckte jag att Sanna skulle vinna. Vilken LÅT, vilken RÖST, vilket FRAMTRÄDANDE. Där fanns det själ, hjärta och smärta att tala om. Nu fick hon ju folkets röster i alla fall. Hoppas hon kände det.

Ge mig lite PORER!

Nu är jag SÅ trött på alla dessa reklamfilmer och schlagersångare osv, som inte ser ut som riktiga människor. Senast HM:s reklam. En tjej med helt slät hud och stenansikte. Hur charmigt är det på en skala? Nej fram för lite "lovehandles" och riktiga människor, annars kan de ju lika bra visa en docka, eller robot!



En fredag i förorten

I går var det klassfest i F:s klass. Han var "inte så sugen på att gå". Jag har pushat hela veckan och igår hade R fått iväg honom i alla fall (läs tvingat). Vi hade kommit överens om att han skulle ta med mobilen och ringa när han ville gå hem. Det hade han naturligtvis glömt. Vid tio skulle det i alla fall sluta, så jag gick hemifrån vid kvart i. Mötte i omgångar två barn + pappor, från hans klass, vilka jag hejade på. INGEN kunde kläcka ur sig att det slutat tidigare och att ingen fanns kvar där uppe. Vad tusan trodde de att jag skulle ditåt och göra vid den tiden, om inte möta F? De KAN iofs ha missat att han gått, men det känns rätt otroligt. För i lokalen var det låst och det var tomt på folk i närheten.

Uppe i mörkret bakom skolgården hördes stökiga ungdomar och glas som klirrade. Jag är ledsen, men då blir jag ingen kaxig vuxen, som kollar läget, utan en rädd och ensam tjej, som snabbt drar därifrån. Tur med mobil, för R kunde meddela att F precis kommit hem. Mötte på vägen F:s klasskompis med föräldrar (tidigare den kompis han lekte mest med). De hade följt F och en annan kille hem. Så otroligt gulligt!



F hade haft kul. Spelat "Guitar hero" och ätit chips - det var typ det enda intressanta han hade att berätta i alla fall ;)

torsdag 13 mars 2008

Hur ska man GÖRA???


T har problem. På lördag är det melodifestival och han har två favoriter. "Mamma, kan jag få 42 kronor till BÅDE Linda Bengtzing och BWO?" Vet inte var han hade fått just 42 kronor ifrån, men detta ville han alltså satsa på sina älsklingar. Jag sa att det var större chans att en av dem vann om han valde att lägga alla pengar på den ena. Men fy så tråkig jag kände mig efteråt och SÅ kunde man ju inte göra, tyckte han - då blev det ju ORÄTTVIST! Min lilla gullunge! Som om de skulle veta vilka han röstar på. Har inte bestämt hur vi ska göra. Jag vill inte lägga pengar alls på att rösta, men samtidigt tycker jag att det är roligt med hans engagemang.

onsdag 12 mars 2008

Här är det "vår"

men i Norrland är det snö. Härliga barnsliga Mormor kunde inte låta bli att göra en glad gubbe i det runda bordet på balkongen och skicka kort på till sina snötörstande barnbarn:



Visst blir man glad!!!


Jag har varit ledig idag. Hade tänkt strunta i allt vad punkter heter och snabbröja lägenheten. Det funkade inte. Fastnade i en punkt, som nästan blev två. Hallen och klädkammaren. I hallen låg skor och kläder i HÖGAR huller om buller. Vi behövde inte alla de kläderna, insåg jag och plockade bort. För att plocka bort kläder, måste man komma in i klädkammaren och då måste man röja lite där med. Sagt och gjort. R:s papperspåsesamling, samt alla gamla kartonger är numera ett minne blott (såja R skrik inte högt nu, jag sparade några stycken och jag var till ICA på kvällen, så det finns att ta av).

Hann faktiskt med dammsugaren, disken, tvätten och lite plock också. Punkter i alla ära, men ibland BEHÖVS det att man flyger omkring lite här och var, för att överleva

måndag 10 mars 2008

Dagar som går



Lördag: Vi bevistade "Järfälla aikido 40 år" i Jakobsbergs sporthall. T var med i ungdomsgruppen. Jätteduktig såklart!! F har inte varit med så länge, så han fick sitta med oss. När det blivit tyst och mörkt och inledningstalet börjat, så introducerades:. "Ordföranden i Kultur- och fritidsnämnden, Lennart Nilsson". Då vaknade Sara och tittade sig nyfiket omkring och ropade högt "HERR NILSSON" på sitt småbarnsaktiga vis. Det fnissades litet runt omkring oss. Även så, när hon satt och sjöng, helt ointresserad av det som hände på mattan.

Tillslut kunde hon inte sitta still längre, så hon och jag gick ut därifrån. Vi hann ju se T i alla fall.

Länk till hemsidan och mer om jubileumet: http://www.aitekai.se/jak/

Söndag: Förhandsvisning av Spiderwick på schemat. Jag hade lovat P att vi skulle gå på annan bio samtidigt. Men han VILLE INTE! Så jag fick en alldeles egen shoppingtur på stan i stället. Helt ensam! Fast jag shoppade bara ett fint kuddöverdrag på INDISKA. Den passade inte kudden jag tänkt, så nu måste jag köpa ny kudde också. På kvällen satt vi och målade. Jag gjorde en tröja till S, efter hennes önskemål:



torsdag 6 mars 2008

Romantik

Är detta vi?
R:s kompis undrade detta. Jag råkade le STORT och nicka medhållande. R är HÖGST sårad ;-)


onsdag 5 mars 2008

Inspirerad!

R kom hem på lunch, jag gjorde favorit-
rätten: Kycklingfilé med klyftpotatis
vitlökssås och ajvar.


Vet inte om det är att jag mår bättre, eller om en tur på gymmet gjorde susen. I dag har jag i alla fall energi. Har tredubbla pass i tvättstugan och tvättar igenom all samlad tvätt + ungarnas lakan, samt sofföverdrag och kuddar. Ska väl inte ropa hej än. Jag är långt ifrån klar med att få upp allt och efteråt ska jag promenera med T till fotbollen. R har bilen ikväll. Utbildning med Solvallabesök. Synd han inte mår så bra, men Solvalla kan han ju inte hoppa över ;)

Åter till tvättstugan. Det är nåt visst med att tvätta igenom en MASSA tvätt samtidigt. Tillfredsställande på något sätt. Och S är så mysig att ha med i tvättstugan. Nästan lika mysig som T var på sin tid. Men han är svår att klå med sin entusiasm. Inte ens två när han stod där med sitt allvar och ropade "Tack mamma" för att man lade sådant i "hans" vagn, som han fick lägga in i torktumlaren. P har också haft sin tvättstugeperiod. F har väl varit med någon gång, för att han uppfattat att det var något som de andra gillade, men insåg aldrig tjusningen på riktigt.

Men Ts tvättstugeperiod, den var något visst. Vid fyra hade han kunnat lära upp vem som helst i vilka knappar man skulle trycka på och hur man sorterar tvätten. Han hänger med nu med ibland och nu har han kommit till att vika och kan hjälpa till på riktigt. Men S, hon är kvar i det där pulstadiet - när man kan ge en liten uppgift. Som att lägga saker i torktumlaren. Men det är bäst man håller koll! För helt plötsligt plockar hon ur igen, eller lägger smutsigt bland rent.
Jag skulle inte alls gilla tvättstugan lika mycket, om det inte vore för mina ungar. Man hoppas ju att deras kärlek till tvättstugor sitter kvar när de blir äldre.

En god natts sömn

Var det längesedan jag hade. Är det inget barn som stör, så är det en make som låter, eller så är jag efter fyra barn så inställd på att bli väckt att jag liksom bara vaknar i alla fall. I vår familj är det två personer, som gärna sover nära någon. I går somnade de i samma säng:

Fast man ska ju inte inbilla sig att det hjälpte, för båda var i natt uppe och traskade, en var kissnödig och en drömde mardrömmar. Själv förflyttade jag mig från vår gemensamma säng, ut till soffan, för att R suckade i sömnen.

tisdag 4 mars 2008

Inte så inspirerad

Man blir inte det av att vara hemma med sjuka barn.
I går var jag lite mer inspirerad. Sydde en påste till S´ mediciner. Målade till och med på den. Okej kanske in te inspirerat, men ändå. Först satt P och lekte med lera samtidigt och sen S.

Tänkte mig till gymmet i kväll. Måste ut ur lägenheten. Blir lagom att gå dit samtidigt som T är på aikido. F får inte gå. Han är inte frisk än. Förhoppningsvis är jag lite mer inspirerad efter det.






måndag 3 mars 2008

Som en present på posten

Ibland blir man glad för så lite. I dag blev jag glad för att vi fick e-mail om att vi fick två av förhandsvisningsbiljetterna till den nya filmen. Inte för att jag får gå, men jag är glad för T och F´s skull. Lite roligt att se fram emot mitt i magviruseländet. Eller elände och elände. De är ju hur pigga som helst. P har inga symptom alls och T är fri nu. Egentligen bara F, som skulle vara hemma och T på tillfriskning, men jag ville väl kompensera lite med att vi i vårt oförstånd träffat folk i helgen, så nu sitter jag här med inte mindre än FYRA pigga ungar.

Min snälla hjärna

När jag var yngre drömde jag väldigt ofta mardrömmar. Om något i en dröm kunde bli läskigt, så nog tog det den vändningen. Jag vaknade ofta mitt i mina drömmar med en känsla av katastrof och jag kom nästan alltid ihåg dem. Numera minns jag nästan aldrig mina drömmar. Gör jag det, så är de oftast snälla. Visst händer det att de är mindre roliga också, men inte lika katastrofinriktade, som då. I helgen har jag sovit uselt. Vi har nå´t knäppt magvirus i familjen. Först trodde jag att jag hade magkatarr, men när fler drabbats, så får jag ju inse att det antagligen inte var det (förlåt till alla vi lyckats smitta!!!). I alla fall så sov jag dåligt och drömde en massa. Drömde om saker som kröp under tyget i en soffa. I mitt gamla liv hade det självklart varit ormar, eller något konstigt monster. I mitt nya liv dök det upp en söt liten kattunge! Tack för det hjärnan!

lördag 1 mars 2008

Egen tid

Jag var på gymmet i dag. Det händer ibland. Minst en gång/vecka, fast målet är fler. Inte så att jag är så himla vältränad. Det är ren överlevnad. Stel kropp och ond nacke, efter tungt jobb och kassatjänst och kanske lite gener ;) Mötte en kvinna i omklädningsrummet. Vi har barn på samma dagis och hon var där med sin dotter. Jag antar att maken var i det andra omklädningsrummet med sonen. Jag har en liten, liten tagg i sidan till den kvinnan. När S var precis nyfödd, så kläckte hon ur sig att "Fyra stycken är väl ändå lite väl..." Väl vad fick hon inte ur sig, men jag antar att "mycket" var ordet hon for efter. Nu tittade hon på mig med förvåning där i omklädningsrummet "Får du komma iväg så här alldeles ensam?" För att jag har fyra barn??? frågade jag inte, men tänkte. Vad tror folk egentligen? Att man är fjättrad vid barnen dygnet runt för att de är fler än två?