Välkommen till min (o)perfekta blogg.


Letar du efter inspiration till det perfekta hemmet, med tomma ytor och chicka detaljer? Då har du kommit helt fel.

torsdag 10 februari 2011

Att uppleva saker med sina barn

I väntan på tåget.

För ett år sedan köpte jag av min ene son en biobiljett. Inte för att han inte ville gå på bio, utan för att det inte fungerar med SF:s biobiljetter på vår lilla kvartersbio. Jag tittade på den häromveckan och insåg att utgångsdatum närmade sig med stormsteg. Började planera biokväll med vännen C. Det är inte alltid det lättaste att få till en sån med kort varsel, när både familjer och jobbkvällar är inblandade. Det slutade med att vi skjutit vår biokväll på framtiden, eftersom biljetten går ut i morgon och istället tog jag min dotter på utlovat biobesök (hon samlade ju stjärnor genom att inte bråka vid läggdags och lovades bio).
Först fick hon dock gå en stund på dagis. Jag tränade och tvättade lite i min ensamhet och hämtade ett färdiglekt barn klockan två. Då hade de precis varit ute, så alla kläder var alldeles dyngsura. Som tur var fanns en låneoverall på dagis, så hon slapp sitta fuktig på tåg och bio.
Bara att åka tåg med S är ett äventyr. Inte så att hon är tjafsig, eller bråkig - tvärtom. Jag menar att det verkligen är ett äventyr. Ett mysigt äventyr, där man ser allt genom en femårings ögon.
Vi tog en promenad genom tunnelbanan, för att slippa snöyran, vilket var spännande det med. Sedan kom vi till biografen. Stod i kön bakom några, som verkade väldigt stressade, då deras film skulle börja om bara några minuter. "Å, vad jobbigt" tänkte jag och var SÅ glad över att vår film började om en halvtimme - trodde jag, men blev snabbt tagen ur den villfarelsen, då det såklart var samma film vi var på väg till och den tid jag tittat på var den engelska versionen. Men försäljaren lugnade oss och sa att det var flera minuter kvar och att jag visst skulle hinna både kissa och ta mig in på bion, innan den startade. Så vi valde snacks. Jag köpte ett "Trassel"-set med popcorn och läsk till S, som hon tittade storögt på. "Vad är det?" "Det är filmen vi ska se" sa jag "ÅÅÅÅÅÅÅ; WOW!" Som sagt, underbart att uppleva saker tillsammans med ett barn, speciellt saker det barnet inte är så van vid att uppleva.
Jag struntade i toalettbesöket och tur var det, för salongen var redan stängd och vi blev insläppta av en bioanställd. Därinne var det kolsvart, men jag klämde ner S på en av de yttersta stolarna och försökte hålla ordning på kläder som skulle av, samtidigt som jag inte skulle spilla ut läsk och popcorn och tittade då upp på publiken, när det blev lite ljusare i filmen. Oj, alla hade glasögon på sig. Det var uppenbarligen 3D-versionen vi hamnat på, trots allt. Ut för att fråga om var man kunde hitta glasögonen. "Därinne" fick jag till svar. Därinne var det ju kolsvart, men jag frågade en som reste sig för att slänga nåt och fick veta att det var precis utanför ingången till salongen, men innanför de andra dörrarna. ÄNTLIGEN kunde jag krångla av S overallen och klämma på henne glasögonen och njuta av filmen. Och jag njöt! Det gjorde S med. Det var en perfekt film för henne, spännande, rolig, sorglig och med en prinsessa, som var både vacker, klok och stark.
När den var slut höll hon på att springa rakt ut, utan skor och allt, för att hon var så kissnödig, men vi hann få med alla kläder OCH hinna fram till toaletten, utan missöden. Sen tog vi tåget hem. Det hade tydligen varit förseningar, men vi hann precis med ett tåg och slapp stopp. Lite tur ska man ha ibland. S bubblade hela tågresan och fick många leenden där hon satt med sina glasögon så att öronen stod ut och var så där alldeles, alldeles barnlycklig som man bara kan vara, när man har varit med om något helt nytt och trevligt:




Att få uppleva saker med sina barn är verkligen det största av allt här i livet. Till hösten kommer ett bra mycket större äventyr än detta att utspela sig. Jag ska uppleva något helt nytt med ett av mina barn. Det kan jag tyvärr inte skriva om än. Ett överraskningsmoment är involverat. Men snart ska jag avslöja vad som komma skall.

3 kommentarer:

Jenny sa...

Härligt att ni slapp tågstoppet :) Kul att göra nåt annat än det vanliga. Undrar om min S skulle gilla filmen, hon är inte jättemycket för filmer och tv men börjar bli "bättre".
Kram!

Carola m 8 sa...

Åh jag ska nog ta medNovalie och Trixie på den. Robban och Corrinda har sett den och sa att den var jättebra. S är så söööt med glasögonen, och visst är det underbart att få uppleva saker på deras sätt:) Man ser plötsligt de små sakerna:)
Spännande med hemliga planer, men jobbigt att de är hemliga ;)
Ha det bra!!!

Bill sa...

Nu blev man NYfiken...:)