Som bambi på hal is

Vännen C kom på den underbara idén att vi skulle testa skridskor med kidsen. Jag kollade igenom skridskoförrådet och hittade skridskor till S och ett par som passade hennes R lite hjälpligt, i alla fall med sockor och hård åtsnörning. Ringde föredetta grannen K, där P sov i natt och frågade om ungarna ville med till skridskobanan. Det ville de och det ville även K och hon hade skridskor, vilket ingen av de vuxna i den här familjen har (måste skaffa). Vilken tur att hon var med och att hon hade skridskor, eftersom K är en av S:s stora favoriter och hon litade fullständigt på henne. K var otroligt tålmodig och drog S varv på varv runt rinken, medan jag och R tog kort, drack kaffe och kände oss otroligt bortskämda.

P är en försiktig herre och staplade omkring lite försiktigt, tills strax innan vi skulle av - DÅ började han mer att åka. Han är så lik sin äldste bror, som alltid varit likadan, vad det än gäller. Åker man till badet en solig sommardag, tar det minst en timme, innan någon av dem är i vattnet och det börjar lossna med vattenlekarna. S verkar mer lik T och kommer igång lite snabbare. I dag mycket tack vare K iofs.

F.d grannen K, med sonen F och vår S

G och R, det gick lite vingligt i början, för R med.

I början hängde S mest mellan K:s ben, men sen åkte hon med en hand och till slut stapplade hon fram lite på egen hand.

Försiktige P

Finaste R tar en drickapaus

G, C och R (lill-R sov i vagnen hela tiden)

Kexchokladspaus

K med en välförtjänt kopp kaffe (men det var knappt S lät henne

R

En trött P. Det är jobbigt att sova borta. Han hade världens skavsår på vaden, efter skridskorna, men bara åkte på.