En febrig S har somnat i soffan - förlåt PÅ soffryggen.
Har haft S hemma sedan i onsdags. Började med snor och kladd i ögonen, men ganska pigg. Trodde det skulle räcka med en dag, men så kom febern och det var bara att fortsätta. I natt var den hög, men gick att sänka med febernedsättande och sen sov hon relativt gott hela natten. Vaknade med lite feber, men inte alls lika hög och nu verkar den i stort sett vara borta. Ingen hosta denna gång (?!).
Hon har varit så mysig idag. Pulat runt med sitt och sjunger som vanligt HELA TIDEN.
Själv har jag också varit lite småhängig, så det har nog inte varit helt fel med lite vila. Hade några "måsten", då S-e på jobbet fyller 60 snart och skulle firas idag, eftersom hon åker bort sen. Jag gjorde ett kort och köpte blommor och transporterade över dem till jobbarkompisen K i går kväll. Det var så mysigt att komma dit och träffa familjen. Blev inbjuden på god mat (halv nio på kvällen) och satt kvar och pratade en stund. En tid för många år sedan umgicks vi flitigt privat, våra pojkar lekte och jag gick ofta dit under min föräldraledighet med T. Kändes att jag saknat det. Det ska till nåt speciellt för att man bara ska komma över till någon så där på kvällstid. Det är såna där guldögonblick i vardagen, som man njuter extra mycket av.
1 kommentar:
Visst är det så att man borde spontanträffa folk lite oftare, det är så mysigt när det väl blir av.
Kram!
Skicka en kommentar