Hon är tillbaka!

ÄNTLIGEN känner vi på riktigt igen vår dotter. Vilken skillnad. Om jag jämför med när jag lämnade henne på dagis förra veckan och hur det var idag! Ojojoj.
Men det är svårt, när det bara är sjukt hela tiden, att se vad som är friskt, eller inte. Tänk vad lite penicillin kan göra. Hon äter som en häst - dygnet runt. Underbart att se.
Mindre underbart att hon då också orkade superprotestera emot att gå hem från nyss nämnda dagis. Jag var helt svettig och totalt slut, innan vi äntligen kom därifrån.
Slutade fyra på min inklämda dag. Alldeles utmärkt, men då fick jag också den jobbiga hämtningen. Vi pratade om det efteråt och hon lovade att hon inte skulle göra så mer. Vi får väl se hur det går för R på torsdag. Hon har ju längtat så och ville inte att det skulle ta slut.
Nu sover hon snällt i sin säng i alla fall. Hoppas på att hon inte blir supergrinig över att vi är lediga i morgon. Jag har berättat det, men det är inte alltid sånt rikigt går in.