Ledig fast sjuk

Fikamys

Idag är det tisdag och vår lediga dag. Den ihärdiga förkylningen håller i sig, men det är någonting som känns bättre idag, så jag tror på bättring och en relativt frisk resa på fredag.

Min underbara dotter gillar ju en dag i lugnets tecken. Speciellt om hon får fri tillgång till färger och papper och har mest suttit så här idag:

"Jag provar färger mamma"

Tror hon provat att blanda till alla nyanser idag.

På eftermiddagen ringde min svärmor. Hon hade varit förbi jobbet för att lämna en blomma, men där var ju inte jag, så hon kom förbi här i stället. Vi träffades utanför, för att inte utsätta henne för våra förkylningsbaciller. Kolla vilken otroligt vacker blomma jag fick till balkongen:

Ett trevligt inslag i min annars tråkiga sjukdag.

Om man vill ha utsikt över området, bor vi garanterat i rätt lägenhet. Man ser verkligen ALLT. Är man av det "intresserade" slaget, kan man ha koll på i stort sett alla. Nu är jag inte så värst nyfiken av mig och tycker mest att det känns lite jobbigt med just den biten. MEN en bra sak är det med att ha sån översyn; man kan titta på barnen när de går till skolan, eller som idag, titta på dem när de går förbi vid någon aktivitet. Dagens ljusglimt blev alltså att se S gå hem från sin första gymnastiklektion med 5-årsgruppen. Hon blev så glad när hon såg mig i fönstret, hoppade ur ledet , ropade "MIN MAMMA" och slängde slängpussar. Där stod jag med svällande mammahjärta och kastade tillbaka. Ibland är som sagt utsikten finare än annars:

S vid frökens hand, längst bak, eller längst till höger i bild. Med grön jacka och rosa palestinasjal och ryggsäcken lite halvvägs.

I övrigt har jag bara vilat hela dagen. F är också sjuk, så vi har hängt i soffan och tittat på dåliga serier blandar med några dåliga filmer. Ganska mysigt, men inte så där alldeles jättekul ändå. Frisk vill jag bli. Man behöver kanske en sjukpaus ibland, men måste mina alltid bli så utdragna?

Fin som jag är

Min dotter kommer springande med en klänning ur garderoben och ber mig knäppa i ryggen.

- "Visst är jag fin?"

- "Du är alltid fin"

Sedan springer hon runt med sin alltid spinnande sångslinga, som idag låter "Jag är fin som jag är, jag är fin som jag är" och jag tänker att nåt har jag ändå lyckats med här i livet och jag hoppas hon behåller den känslan livet ut.

Sjuklördag

Jag är fortfarande sjuk. Inte jättesjuk, men tillräckligt för att inte orka i stort sett någonting. Jag har sovit läst och sett på TV. Rätt skönt egentligen, så jag ska inte klaga. I morgon är det meningen att jag ska på roligheter. Födelsedagsmingel på Grönan med barndomsvännen C. Och jag som har köpt världens bästa födelsedagspresent och allt. Jag tror inte att jag kommer att kunna gå. Det är supertråkigt, men ännu värre vore det att vara sjuk nästa helg, för då ska jag till London och hälsa på lillebror.

Barnen har: F - mest vilat, för han känner sig också sjuk, T - spelat fotboll. Först var han på match och sen träffade han kompisarna på vallen, för att spela lite mer fotboll, S och P - roat sig själva, varit i parken och sedan gått hem till kompis-R för att leka (lite nervöst att ha dem ute själva, otroligt skönt när de gick in och lekte).

Jag har en man också. Han och jag har sovit middag i två timmar (han är inte sjuk, har "bara" ett tufft klimat på jobbet) och så har han naturligtvis tittat på hästar.

Så var det med det, inte roligare än så.

Första höstförkylningen

När man är sjuk får man ta hur mycket chokladsås man vill på glassen - och kolasås om man vill.

Kände mig på väg att bli sjuk redan igår, men tänkte att det skulle släppa. Tji fick jag och vaknade med sårig hals och ont i kroppen.

Jag har sovit till Bolibompa, tagit ett långbad och myst med S. S mår rätt bra, men hennes hosta är tjock och djup. Medicinering för fullt och inget dagis för hennes del.

Den lille fiolspelaren:

Vi har varit och hämtat ut en lånefiol på Kulturskolan.

Hejdå stråklek, hej fiollektioner. Farfar skulle varit stolt över generna som går vidare:

Parklek

Träffade alltså C med barn, över en kopp kaffe i parken. De två stora barnen lekte så otroligt fint. Speciellt efter att de hade fått tag i asfaltskritorna. S hade hittat ett helt nytt forum för sin kreativitet:

Svårt att fånga hur stort det var

Det var svårt att få henne därifrån och hade varit spännande att se hur långt de kunde ha hållit på, men det var hög tid för middag.

Vilken mysig eftermiddag vi fick.

Vad jag är tacksamt glad över att ha dig till vän C och över att våra barn trivs så bra ihop.

Vill du spela mitt spel mamma?

Det märks att S har gått till en logoped. Inte så mycket för att hon pratar bättre, utan för att hon har spelat spel, där man ska säga vad det är i rutorna. Själv var jag rätt usel på just det här spelet:

Jag: En boll.

S: Neeej, det är ju ett öga.

Nästa gång det var min tur:

Jag: En svart prick.

S: Men mamma, det är ju en näsa.

Sen när jag tyckte att jag fått kläm på det hela, (det var ju bara att utgå från hennes figurer):

Jag: Ett huvud.

S: NÄE Mamma det är ju en maghuvud - Knasiga jag, det borde jag ju sett att det satt en liten mage på huvudet.

Utifrån detta, kan ni väl gissa vad de runda ringarna är?

Det var lite svårt att hålla isär spelfigurerna, men jag hade en något saftigare pepprare.

Den egna tiden

Min lediga torsdag varannan vecka är vigd till egentid, eventuella uppbokningar (typ tandläkaren) och en runda med dammsugaren, helt utan barn. Det inträffar nästan aldrig, Inte idag heller, eftersom S hosta har höstkick-off (hade jag jobbat hade hon fått gå till dagis, men varför, när jag är hemma?).

Jag är faktiskt inte ledsen för det. S har varit på ett strålande humör och jag har faktiskt hunnit både dammsuga och gå till frisören. S satt där med målarbok och pennor och var hur lugn som helst. Belöningen blev en fika på Waynes, som hon önskat länge.

På eftermiddagen har vi date med C och R&R och till kvällen ska jag ut i spåret med P:s kompis mamma. Som sagt, det kan bli väldigt bra, även om det inte blir som man tänkt sig. Inte alltid, men idag i alla fall.

Förändringens tider

Med kluvna känslor gjorde jag idag min näst äldste son till viljes. Bilderna får tala för sig själva:

TISDAG!

Min syn på andra sidan bordet, S i nytt nattlinne spelar kort med sig själv

Tisdag. Min och S lediga dag. Å vad jag uppskattar dessa lediga tisdagar. Nu när jag vet att vi är inne på sista året, uppskattar jag dem än mer. Tisdagar de veckor jag är ledig även på torsdagar är ännu mer bara våra dagar, än de andra. Så alltså idag. Inget onödigt viktigt har blivit gjort idag. Vi startade med ett låååångt bad. Jag läste och S lekte. Det är så otroligt mysigt. Jag njuter av varje sekund.

Efter det gick vi till farbror B med randiga pengar och åkte sen till centrum för att shoppa och äta lunch. S växer så det knakar och en del nytt behöver inhandlas. Hon har dessutom börjat gilla nattlinnen och hade bara ett som hon fick ärva av grannen, jag har inte vågat köpa, eftersom hon bara ville sova i pyjamas. Vi hittade ett som föll i smaken på en reastång.

Efter centrum åkte vi till Mexx på outleten och hittade en massa fina kläder. Om man köpte fyra plagg fick man det billigaste för 10 kronor. Då fick man iofs inte byta, men jag kände mig rätt säker, eftersom hon var med och valde. P fick en exakt likadan tjocktröja. Som tur var tyckte han också att den var snygg.

Efter all denna shopping var det dags att träffa vännerna i parken. Vi blev överraskade av ett fantastiskt ösregn och satte oss under tak, vilket var riktigt mysigt.

Sedan var det dags för optikern med F. S var med och blev lovad en glass om hon höll sig lugn medan vi väntade. Hon fick bli påmind om den överenskommelsen MÅNGA gånger.

R kommer springande in från ösregnet

Glada blöta barn (S fick låna en tröja av C).

Provar nya kläderna

Hos optikern - ville du ha nån glass, eller?

Jo, jag sa...

Men naturligtvis fick hon en glass

Lana vs stan

Barnen hittade en alternativ användning till gårdagens långbord och dukade upp datorer i långa rader. De utan dator spelade x-box, utom S, som ritade (vad annars?). F hade lovat att vara lite barnvakt och gå ut i parken med S efter en stunds spelande, så jag och R gjorde vad vi längtat efter ett tag - åkte in till stan helt utan barn. Vi tog en liten promenad på söder och avslutade med lunch på "Folkets kebab". Mycket trevligt, speciellt som R kände att knät blivit mycket bättre och klarade av att gå utan att få ont.

Efteråt tog vi en fika i parken med grannen K. Trevligt det med.

Allt som allt en trevlig söndag helt enkelt. Nu har R åkt på fotboll och S fick hyra en film, Hon har sneglat på "Bolt" varenda gång det ska hyras film, men de andra har sagt nej. Nu fick hon som hon ville och vad händer? ALLA tittar.

MUMS!! Döner kebab till maken...

Mixad vegetarisk till mig.

Kräftskiva

När vi började samla ihop oss för att träffas i parken med våra kräftfat, drog mörka moln ihop sig och det stänkte några blöta stänk. Snabbt ändrade vi planerna och bestämde oss för att vara inne i stället. Än en gång visade sig vår lägenhet vara ett bra köp, då det enkelt gick att få in 16 personer på ett långbord i vardagsrummet, med några smärre justeringar. När vi väl satt oss till bords, började solen spricka fram, men det struntade vi i och hade det skönt och tryggt innanför hemmets trygga väggar:

Det är väl fint att man börjar med att låta gästerna ta isär och sätta ihop möbler.

Kräftsugna killar (inte min F, han gillar tydligen inte kräftor)

Långbord

Kvällens yngste deltagare åt med liv och lust

Såklart ville de sitta bredvid varandra. Efter lite mickel fick vi till det.

S blev en riktig hejare på att skala och var helt fokuserad. Någon frågade hur hon gjorde "Jag gör som min mamma sa" så visade hon ingående, precis hur jag gjort. Den tjejen behöver man inte instruera två gånger.

Vårt "extrabarn". Hans tallrik var inte så här tom, de hade precis tömt på skal. Kul med barn som uppskattar det man bjuder på!

Lill-R blev trött och uppspelt och hade lite svårt att sitta still. Klättrade runt på de vuxna på balkongen, där vi hamnade efter maten.

Till mamma - till pappa - till mamma - till pappa. Sötnosen, fast jag förstår att de mamma och pappa inte tyckte det var lika gulligt.

Jag fick två goda "hårdrocksöl" av x-grannen K, som var på annat galej. Slurp!

När alla gäster hade gått avslutades kvällen med pojkfnitter på balkongen. Hungriga övertrötta småpojkar som tog sig lite flingor med mjölk och skrattade åt ALLT.

F: "Jag kan inte prata"

T: "Men du sa ju precis nåt"

Hihihihi.