Välkommen till min (o)perfekta blogg.


Letar du efter inspiration till det perfekta hemmet, med tomma ytor och chicka detaljer? Då har du kommit helt fel.

tisdag 10 maj 2011

Ingen vanlig dag.

När vi var i skolan ville S testa alla saker på skolgården. Snart går hon där på riktigt och tycker nog inte att det är lika spännande längre.

I dag är inte riktigt en vanlig ledig dag. Den började framförallt mycket, mycket tidigare. P skulle ha utvecklingssamtal och S skulle få följa med. Jag hade svårt att vakna, de var svåra att väcka. Det var svårt att få i frukost, svårt att få på kläder och svårt att få P på bra humör. Han var väl orolig för vad fröken skulle säga. Han är inte världsbäst på att sköta sina läxor, men han är nog världsbäst på att oroa sig. Till slut fick jag med mig en skuttig S och en moloken P, med en macka i handen. Och inte var fröken så hemsk. Han fick mycket beröm för en massa saker och sakligt omdöme och positiva puffar om det som är mindre bra. Precis som det ska vara. Efteråt fick jag en liten kram, när jag skulle gå. Han är världsbäst på att vilja kramas när man varit på kant med varandra - till slut, men han kan vara svår att vända.

När vi hade varit i skolan gick vi till förskolan och hämtade Hunden. Den blev kvar igår och ni kan tror att det var gråt och tandagnisslan vid sovdags. Han brukar inte få följa med, men igår var hon så trött på morgonen att jag gav med mig. Men äntligen tror jag att hon förstår varför jag oftast säger nej.

Vi gick till Konsum och köpte fika och satte oss i solen och njöt. Då insåg jag att klockan bara var nio. Folk var ju på väg till skolor och jobb och där satt vi och slabbade munkar, som till frukost. Vilket fördärv! Men mysigt hade vi.

Vi har fått en ny granne, som satt och väste i buskarna - en söt liten igelkott.

Så här lycklig blir man om man lyckas klämma in en pruttkudde under sin mamma, utan att hon märker det.

Sen räknade vi randiga pengar och ska strax gå över och se om farbror B är hemma.

Klockan är bara strax före elva och det känns som att hela dagen redan har varit, men det är MASSOR kvar. Inte dumt alls faktiskt.

2 kommentarer:

Mary sa...

Oj, vad hemskt och glömma hunden över natten!
Visste inte att de där plastkolosserna fanns kvar vår stad miste sin för ett antal år sedan och sen har jag inte sett någon.
Munk tycker jag att man kan äta alla tider på dygnet:)

Jenny sa...

Hoppas dagen fortsatte lika bra efter den sega starten.

Kram!