Arvet från barndomen

Det finns vissa saker man bär med sig från sin barndom. Som matkulturen tillexempel. Man kan försöka kliva vidare med nyriven parmesanost och pesto, soltorkade tomater och haloumi och korvar med namn man inte kan uttala. Och visst, vi gör allt det där i vår familj med, även om vi ibland är lite segare i utvecklingen än många andra. MEN! Vissa saker finns liksom bara kvar, från tidevarvet då allt var festligt med en ananasskiva, eller med en tandpetare i. När man antingen åt grillad kyckling med chips (mina barn häpnar), eller biff med bearnaisesås på fredagskvällen. Från denna tid i mitt liv kommer Småmackorna. Denna kulinariska läckerhet! Jag vet inte om det var något allmänt, eller bara min mamma som gjorde de mer kända snittarna till något eget, men jag minns fortfarande Småmackorna med stor glädje och har således infört dem i mitt hem. Ibland som ingrediens i mysfrukostar, men också som tillbehör på plockbordet. För vi älskar plockbord i det här hemmet. I kväll blir det småmackor, kycklingvingar, samt oliver, grönsaksplock mm. Ett perfekt sätt att bli av med bröd som håller på att förfaras och speciellt som köttfärsen vi egentligen skulle gjort middag på hade förvandlats till grå illaluktande hjärnsubstans. Vi som har sagt att vi inte ska handla köttfärs på ICA Maxi, hade gjort det igen. Det GÅR INTE! De där datumen håller aldrig vad de lovar. Nåja, ungarna gillar småmackor bättre än biffar, så de blir ju nöjda i alla fall.

Vad har NI tagit med er från er barndom, eller inte tagit med er men minns?