Bråda tider

Ledig dag. Full rulle från morgon till kväll. P skulle på lägerskola och ha med sig packning och cykel till skolan, så det var bara för mig och S att klä på oss och följa med. Egentligen ganska bra, för då kom man ju igång direkt. Sen har vi kört stenhårt hela dagen. Jag har storstädat i stort sett allt, utom S & P:s rum, som iofs är det värsta, men hade jag tagit det hade jag inte hunnit något annat. Vi åkte på en liten shoppingrunda. IKEA för nya färger till den lilla konstnären och då passade vi naturligtvis på att äta billig lunch. Sen till centrum för att lämna in hennes cykel till cykelverkstaden och handla inför kvällen. Sen hem för fortsatt städning, dusch och matlagning. Jag gjorde kycklingvingar och gräddfilssås och morotsstavar, samt tog med tacochips till kvällens knytis:

Precis när vi var på väg till bilen för att åka till samkvämet, mötte vi R och F i dörren - hemkomna från klassresan. R lämnade bara väskan och följde med oss. Det går inte att köra bil fram till gården där de har lägerskolan, men vi åkte å andra sidan inte riktigt till den närmaste bommen och gick längst av alla för att komma fram.

Tre busungar i ett träd

När vi kom fram var det precis dags att äta. Det är så mysigt när alla har med sig olika maträtter och ställer på ett bord, så får man ta lite av varje. Mycket prat med andra föräldrar, lekar och brännboll, innan det var dags för oss familjer att åka hem. Spännande att se om P vågar sova hela natten. I söndags skulle han inte sova, men nu hade han bestämt sig. Vi får väl se. Vore skönt att slippa gå upp mitt i natten för att hämta barn, när man ska jobba hela dagen 8-18:30 i morgon.

Klättertjejen

Där uppe är T.

Vid såna här tillfällen är det skönt att man inte har sålt vagnen, även om den används med något års mellanrum. På vägen dit åkte maten i den och på vägen hem, en trött S.

Hemma igen dukade pappa upp vad han köpt på Ålandsbåten. Godis till både stora och små.

Vilken dag!

På väg till centrum passarade vi min vän T:s altan. S fick till sin stora glädje prova hennes fina prinsesstiara. Tänk att mamma känner ortens prinsessa!

Förskolan har varit stängd, då personalen har varit på utbildning. Det föll inte samman med min lediga dag, men på mitt jobb är man ganska flexibla om man är ute i god tid. Jag och S har alltså haft en extra ledig dag och vi har njutit av den varje sekund!

Vi startade som vanligt med slöstart i soffan, fortsatte med ett ett bad och gick sedan ut i parken för att umgås med C och barn, När det närmade sig lunchtid gick jag och S till centrum. Ett frisörbesök för S del, inledde:

Nyfriserad

S fick bestämma lunch-hak. Hon har blivit ett riktigt sushifreak, men pinnarna behärskar hon inte riktigt.

Här visar hon att hon fick gröna slingor i håret.

De höll på att göra centrum partyfint.

Sen köpte vi nya pennor. När man är en lite konstnär måste man ju ha bra pennor. Hon behövde en ny tandborste också, så vi gick in på apoteket bredvid mitt jobb. Plötsligt blev S kissnödig, så vi uppsökte toaletten på mitt jobb. Utanför höll de på att förbereda kvällens evenemang, med kundkväll och Sara Varga på scenen. SV är S största idol, näst efter Eric Saade. Klart hon ville dit!

Är man ett dammråttebarn kan man uppenbarligen inte gå normalt i en trappa.

Vi hann hem och leka i parken en omgång till innan dess, men sen gick vi tillbaka. Det var uppbyggt en liten mingelhörna framför en liten tillfällig scen, vilket var riktigt bra. S hittade sin dagiskompis på en liten soffa, där också vi fick plats.

SV på scen. Kolla noga på den snygga inramningen av scenen. Jag är glad att jag inte jobbade idag, - det var MYCKET bas...

En lycklig S tittar på.

Efter spelningen kunde man stå i kö för en skiva och en kram. Det ville hon såklart göra. I kö utanför mitt eget jobb - tur att det inte var för att komma in.

S väntar på att få visa sin teckning för SV

ÄNTLIGEN framme, efter en halvtimme i kö. Hon fick den efterlängtade kramen och när hon skulle gå viskade hon hänfört fram "Jag heter S osså". "Å, bästa namnet sa SV och min S visade upp en försiktig tumme, som SV snabbt uppfattade och gjorde en "tummis" till S. Dagens höjdpunkt uppenbarligen för "ingen annan gjorde ju tummis med SV, eller hur?"

Efter kramen kollade vi in lås till P:s cykel, som helt otroligt och slumpvis nog var ett av kvällens erbjudanden (man ska ju ha tur ibland), drack lite mer ciderskumpa och precis när vi skulle gå, delade de ut de fantastiska ballongerna till glada barn.

Vi gick hem under känslan av att ha haft en extremt lång och fantastiskt trevlig dag, som bjöd på en massa oväntade överraskningar. Och jag med en känsla av att man nog har hamnat ganska rätt när barnen blir lyckliga över ett paket pennor och en ny tandborste. Resten var ju bara bonus, inget hon förväntade sig.

Ängsjödagen

Ängsjödagen - vilket fantastiskt trevligt påfund! Precis sådär alldeles lagom i alla bemärkelser. Inte storslaget och kommersiellt, men ändå seriöst och väl genomfört. Indianstig i indianbyn med fjädrar och målning, saft, bulle och diplom. Helt i barnens nivå. (Fast våra barn var redan indianer när de kom, det hade L sett till). Lite friskisgympa på familjenivå, med en fantastisk ledare, Mulle vid sjön, orientering och ett fik. Vad mer kan man begära. Nu missade vi Mulle, men gick ner till sjön och fick årets premiärdopp (för de under 6 år) i stället. Som vanligt svårt att välja bilder. Det finns minst tre gånger så mycket underbara bilder till:

Min lilla indian.

P står på en balansbräda.

Små indianer väntar på sin tur.

Du å jag S! Ser det ut som att L tänker.

I fortet, eller slottet som S sa.

P gillade också att klättra

En del av indianstigen - klättra på en stock.

Korvpaus.

Och så lite glass på det.

Hoppis och skuttis ( det kommer inte riktigt i rätt ordning ser jag, vi åt korv och glass efter detta).

L och S hoppar och skuttar (fast här väntar de på instruktioner). S var i sitt S och fullkomligt ÄLSKADE hoppis och skuttis.

In person (i vinden).

Kaxiga tjejer på väg mot årets premiärdopp (fast det var bara L som doppade sig lite mer rejält).

Sen tog pappa R med sig barnen upp i "bergen" och kollade grottor och klippor. Tur att inte mammorna var med där...

L klamrar sig kvar.

I en klippskreva

Så här bustrött (och lite kissnödig) blir man efter en dag på Ängsjö.

I minimalismens land

NEJ jag har inte ens sippat på vinet. I minimalismens land är även vintilldelningen avskalad.

Att äta på lyxkrog är inget jag eftertraktat, eller direkt saknat, men det är alltid kul att vidga sina vyer. Det är såklart ingenting som jag med vår tajta budget skulle prioritera, men när tillfälle ändå ges, är det solklart att man vill vara med. Varje gång det hänt något liknande tidigare under min tid på jobbet, så har jag antingen varit gravid, hemma med bebis, eller sjuk, så nu tyckte jag verkligen att det var på tiden. Att samtidigt skippa tjejhelgen på Ljusterö med Livbojarna var inget lätt beslut, men jag hade missat att det var samtidigt och kunde inte riktigt dra mig ur heller.

Innan lyxkrogsbesöket var det vanlig lördag på jobbet. Inte så supermycket folk, men tillräckligt för att man skulle vara lagom mör inför kvällen. Vi samlades i Rålis och hade lite snacks och dricka:

Mycket trevligt och alldeles lagom lyxigt med trevligt sällskap och lite gott. Förre chefen H kom förbi med sambo och nyfödd son, tre dagar gammal. De bor i närheten och tog en liten promenad förbi för att säga hej. Inte han på bilden ovan. Det är min jobbarkompis A, iofs även han nybliven pappa (för tredje gången), men den bebisen såg jag häromdagen.

Picknick i gröngräset.

Efter Rålis tog vi en promenad över till Lilla Essingen och krogen Lux.

Det var spännande att gå på lyxkrog. Krogens tanke är rena smaker och att allt ska byggas ihop med olika små rätter. En jättekul idé - OM man lyckas presentera den på ett bra sätt.

Kvällens första stora jättemiss tycker jag var att när vi kom så frågade de om vi ville ha något att dricka före maten. Jag kände att jag hade ju redan druckit en öl i parken och vi skulle ju strax få förrätt, med vin - så nej, jag valde vatten. DÅ serverades en mängd små olika tilltugg - FÖRE förrätten. Det var ju jättekul, men KANSKE att jag hade velat ha något annat att dricka om jag hade vetat att de skulle komma in. Jag hade ju dessutom velat ha presenterat VAD vi skulle få, så att jag kunde välja dryck efter det. En annan miss var att det inte fanns en lista med drycker. Näe man skulle sitta och fråga "Har ni det... har ni det?" och få nej på typ varenda fråga. (Även det en anledning till att jag valde att inte beställa någon dricka).

I förgrunden; tilltugg. I bakgrunden A och C. Däremellan en flaska med vatten. En väldigt speciell flaska vatten.

Någonstans i början hade tydligen kyparen väst fram ett "vill ni ha mineralvatten till maten" och någon hade tydligen svarat ja. Vem som helst kan det ha varit. Men klart vi ville ha vatten till maten. Det är ren service att servera vatten tycker jag. Att det är bubblor i är inget jag kräver. När jag dricker vin kan det helst få vara stilla vatten, men inte vågade jag gnälla över det, när de nu serverade sitt vatten bubbligt. Det var tydligen VÄLDIGT speciellt det där bubbliga vattnet. Inget vanligt skitvatten man kört i sodastreamen, eller tryckt ur en tappkran med den gröna knappen (eller vad de nu kan ha för färg) bredvid cocacolaknappen. Nej fint som snus - och svindyrt. Han var frikostig med vattnet, den gode kyparen (kallas det kypare - jag vet inte?). Fyllde på våra glas så serviceinriktat under hela måltiden. Inget man lägger märke till så där direkt, förrän frågan kommer: "Ska notan för vattnet läggas på fakturan, eller betalas med de extra dryckerna?" (Allt utanför maten och dryck till förrätt, varmrätt efterrätt fick vi stå för själva och det visste vi innan). "Notan för vad sa du?" Nåja, klart vi måste få dricka vatten till maten - tänkte vi. Blir ju bara fånigt att dela upp på oss alla. MEN inte så "fånigt" trots allt kanske, då det visade sig att vi druckit vatten för över 400 kronor!

Men tillbaka till måltiden. Här en liten klick potatismousse (eller vad det kan ha hetat). P och B i bakgrunden. Det var en liten klick av en sak här, några bollar i strutar att ta med en mingaffel, små bröd och små klickar ditten och datten. Precis i min smak. Kul att prova olika smaker.

Ett litet bröd och en strut med små bollar.

Så kom förrätten. Det var nog min största besvikelse, då jag älskar skaldjur. Inte otrevligt, men heller inte så fantastiskt som skaldjur kan vara. Trevligt serverat i alla fall och gott bröd.

Ännu ett litet bröd. Svårt att visa HUR litet.

Jag vill också ha en sån form och baka småbröd!

A (i bakgrunden) stod för kvällens mest träffsäkra kommentar: "MEN, jag har ju ljugit i alla år! En flaska räcker inte till 3-4 personer, utan 12! (Nu var det iofs två flaskor vin på 12 personer, men det kändes bra snålt).

Varmrätten -lite men fantastiska smaker. Lamm och grönsaker.

När varje rätt stod på bordet var det någon som ställde sig och berättade om vad det var. Det är ju en jättekul och trevlig idé, men man ska vara säker på vad man vill framföra och PRATA SÅ ATT ALLA HÖR! Det gick inte så bra. Kanske var vi för många. Då kan man kanske prata för ena bordshalvan först och för andra sen. Det kändes så osäkert och det enda det åstadkom var att bryta stämningen vid bordet.

De hade gjort en egen presentation och meny på ett fint papper, bara för oss. Också mycket trevligt. Men återigen såna där småmissar, som att om man då inte serverar det vinet som står i den menyn DÅ SÄGER MAN DET! Man frågar inte heller innan: "Ni skulle ha vinpaketet va´? ". Det var ju bestämt innan och stod uppenbarligen i ett papper, som vi fått, precis vad vi skulle ha. Hade nog inte varit så dumt om vår kypare hade läst det pappret.

En smakbrygga - en sorbet på gulbeta (C höll på att kväljas, men vi andra uppskattade den) Efter det kom efterrätten.

Och som på alla goda restauranger fick man en klubba om man hade ätit upp ordentligt.

Nej, min upplevelse av att gå på lyxrestaurang var väl inte helt överväldigande och jag kan summera det som i att man gärna betalar en hel del för god service och en bra känsla av kvällen, men här var man knappt sugen på att lägga en krona extra fast man blivit bjuden på maten.