Punkter

S & P fick fint i sitt fönster. Vi har bestämt att vi ska ta resten i morgon, S och jag.

På vardagsrumsbordet (fatet och stjärnorna hade jag redan).

Ett par veckors sjukdomar har gjort under med det här hemmet. Det har gått under helt enkelt. Inte en ostökig fläck, skulle man kunna säga. För att bättra på statusen lite har vi dessutom torkande textilier överallt, lakan, kuddöverdrag och fleecefiltar över alla dörrar och stolar. Mysfaktorn är hög - eller inte. I dag stod valet mellan att vara hemma och försöka bringa ordning i kaos, med en understimulerad fyraåring runt fötterna, eller att ge sig ut och hitta på någonting. Hon ska ju vara smittfri flera gånger om, så det kändes inte som någon anledning att hålla sig hemma. Alltså for vi ut på lite äventyr, för att pröva vingarna, så att säga.
R hämtade upp oss på sin lunch, så att vi fick bilen. Det blev lunch på IKEA och en tur på Plantagen. Det var faktiskt S, som ville dit. Hennes största dröm just nu är ett eget litet hus och ville därför upprepa upplevelsen från tidigare. Jag fikade lite och lyckades även shoppa lite, från utförsäljningshyllan och annat (vem var det som påstod att shopping inte är bra för själen - fel fel fel, jag mår mycket bättre nu,).

Sen blev det lite punkter här hemma. Allt för min egen uppmuntran. Jag hoppas litegrann på att det ska leda till att jag vill göra något lite mer grundläggande i morgon. Vi får väl se vad det leder till. Om inte annat kan jag sitta i soffan och njuta av min punkt.

Blomsterbudet

Bild tagen från wikimedia commons

...eller berättelsen om de randiga enkronorna.

2009 fick Sverige nya enkronor, specialdesignade för 200års-jubileumet av att Finland och Sverige skildes åt. Om det kan du läsa om här (eller lite mer cyniskt här).

Detta är bara själva ramen, runt ramhistorien, till att det ringde på dörren, strax efter att jag och P kommit hem. Utan för stod före detta grannen farbror B med en blomsterbukett och gratulerade mig till vinsten. Vinsten i vad då, kan man ju undra. Jo, det är nämligen så att B och hans fru C kom på en liten tävling. De började samla på dessa randiga mynt. B kom på den konspiratoriska idéen att involvera mig i sina vinnarplaner. Jag jobbar ju i butik. Fast jag visste ju inte att det var en tävling, utan bara att de samlade på mynten, eftersom de brukade be mig om dem, de gånger de handlade. Så en gång, var B alldeles ensam och jag sa att jag hade samlat på mig lite mynt och han satte sig för att vänta, på bänken utanför kassorna. När jag väl kom med mynten, kom C samtidigt och "ahade", när hon förstod vad B hade tänkt sig. Det var då jag fick veta att det var en tävling och efter det fick jag tydligen en egen stapel, hemma hos dem. Lite orättvist kan tyckas. Jag sitter ju som sagt i kassa, stor del av dagen. Men kanske ännu mer orättvist om jag ser till att den ena parten av dem har en fördel. Tydligen ha med mig nästa år med :)

Visst omger man sig med underbara människor (detta ett pensionärspar, som jag började prata med för att de att de fattade tycke för S).

Kalasförberedelser:

Lördagen gick åt till att förbereda sig för 40-årsparty. Jag och R åkte till Plantagen och fixade "ingredienser" till blomma (han förpassades till Waynes och jag gick i kreativa tankar). Resultatet nedan:

"Kortet"

Blomman, inslagen och färdig

Det kom ett bud...

...med ett jättestort paket (S står upp bakom, för att visa riktigt hur stort paketet var!):


"Är du säker på att det är till mig", frågade jag budet. "Ja, då" sa han övertygande och det stod ju mitt namn på adresslappen, så det var ju bara att ta in och öppna. Öppnade och tårarna började trilla:

Rörda, glada och känslomässiga tårar. Mina "Livbojar", det är tjejgänget det. Mina underbara, fantastiska vänner. TACK!!! Ni anar inte hur glad jag blev - för att inte tala om överraskad. Nu står den på bordet och påminner mig om er:

Den är helt otroligt vacker och passar dessutom väldigt bra på mitt bord. En ny punkt att njuta av. TACK!

Lite mer kreativ

Kort till blivande pensionärer

Ni märker att livsandarna återvänder? Jag gör det i alla fall. Att vara kreativ är både ett sätt att se att det händer och att få det att hända. (Kanske jag också behövde ha lite tråkigt ett tag?). Mitt pysslande är som terapi, men inte ens det har jag varit sugen på, ett tag nu. Men nu börjar det komma tillbaka. Jag tar det dock lugnt och känner jag inte för det så gör jag det inte, även om det självklart blir mer en push när det är till ett speciellt tillfälle.

Blomman bakifrån, jag ville visa hur krukan ser ut.

Mysmåndag

Mormor har tagit kort på S (i söndags)

Jag hade ju tagit semester, för att kunna umgås lite extra med lilla mamma.

När vi hade sparkat storkidsen till skolan och lämnat S på dagis drog vi på shoppingrunda. Först på agendan stod Plantagen, där vi handlade blommor till balkongen (se nedan och den och här till höger). Jag köpte även lite ljuslyktor till fönstret i vardagsrummet. Efter det gick vi en snabbis på IKEA, för att köpa gradinstänger. Självklart hittade vi lite annat där också (vad annars) och Mamma fick med sig en orkidé hem, som brukligt är vid stockholmsbesök.
Efter det var vi rätt slut och hungriga. Handlade med oss sushi hem och åt på balkongen:Sen var det dags att inreda balkongen. SÅ kul att få lite blommor där. Mamma hade inte rätt objektiv på (hon hade makroobjektivet för att ta närbilder), men det blir ju så mycket bättre bilder med kameran, istället för mobilen, så jag tar den bilden i alla fall:

Mitt blomhörn på balkongen

S tjatade redan på morgonen om att Mormor skulle hämta henne, men när vi kom så ville hon inte alls gå hem. Så mycket för att man gör sig till och hämtar tidigt ;) På kvällen kom både min syster och bror hit. Syster bor ju också uppe i Norrland, men har den fördelen att hon ibland jobbar i Stockholm och det råkade falla sig just nu. Inte ofta Mamma träffar alla sina barn samtidigt, så det var ju en riktig fullträff. Middag i vardagsrummet med mat och småprat och tända ljus. P satt och mös bredvid Mormor och upphävde sin stämma"Vad trevligt vi har det". Han är för söt just nu.

R gick på föräldramöte och kom hem med sammanfattningen "Samma visa som varje år, uppblandat med lite mer alcogel"

På dagis hade alla gjort varsit självporträtt på en stor tavla. S är tydligen Pippi med ett öga ;)

Tulpankungen

T har sålt tulpaner med klassen, eftersom de ska åka på lägerskola till hösten. De har gått runt och tagit upp beställningar och sedan delat ut dem. Som det moderna barn han är, så skickade han dessutom mail till släkt och vänner och frågade om de ville köpa. Han ville skicka till Mormor, för som han sa "Mormor skulle tycka om blommor", men jag sa att det var lite långt att åka 100 mil med en bukett tulpaner. Mormor är dock klok och kom på att även om man inte kan skicka en bukett 100 mil, så kan man skicka ett kort och hon ville hemskt gärna köpa tulpaner av T. Han blev alldeles strålande glad, såklart. De har nåt visst de där två, T och Mormor. Nu står Mormors bukett så vacker på vårt matsalsbord och tänkt det känns nästan som att Mormor är här litegrann.

S har förövrigt sovit ca 15 timmar i natt. Vaknade några gånger och hostade en slemmig hosta (började natten innan), men somnade snabbt om efter medicin-inanadning. Vi tror nästan att det var därför hon kräktes igår och hoppet om en påskmiddag imorgon har återvänt.

Lagen om alltings...

I bland känns det nästan som att det inte är meningen att man ska göra vissa saker. I alla fall inte gå och lägga sig i tid. Har startat om datorn två ggr, för att det var så trögt att jag inte ens kom ut på internet och sedan, när jag ÄNTLIGEN skulle lägga in bilderna, så var batteriet i kameran slut. S vägrade sova och det blev lite allmänt tjafsigt med storpojkarna, som inte alls kunde fatta varför de skulle ta det lugnt en stund före sovdags. Den enda som i kväll somnade helt utan tjafs, var P. P som varit stortjafsaren vid sänggående och igår var i sitt esse. Så mycket att vi inte längre var lika gulliga och tillmötesgående föräldrar. Verkar som att det tog skruv. Nu ligger i alla fall alla i sina sänger. Alla utom F sover dessutom. Jag har hängt tvätt och batteriet fick ladda litegrann och voilá: Här är bilderna, som utlovat.

Nu ska jag nog sova faktiskt. Kan behöva ladda lite batterier jag med.

Det här går jag igång på:

I dag har jag frossat så att jag fick ångest. Blomgrupper och andra korgar ska fixas till fröknar. Jag kan villigt erkänna att jag har handlat till mer än så. Men det måste ju vara fler som kan behöva något fint till jul. Ångesten kom för övrigt bara av att det hela skulle betalas. Annars hade jag nog fortsatt ;) Å vad jag längtar efter att sätta ihop dem. Bildbevis kommer senare.

Mina gröna fingrar

Det fanns en tid när jag tyckte att jag hade ganska hyfsad hand med växter. Jag menar, jag har ju i alla fall gått lantbruksskola och jobbat en del med växter (om än mest med djur). Numera är det mer tveksamt om de där fingrarna verkligen är så värst gröna. Eller är det kanske så att det beror lite på tillgången på vatten och att de står ovanpå ett element. I ett blixtinkallat familjeråd kom vi fram till att vi lika bra kan vänta in julen och skaffa några julblommor i stället, så nu ser köksfönstret ut så här:

Nej, S pekar inte ut vilka tjusiga blommor vi har, utan vinkar till sina bröder som går till skolan.