Tips

Maken hittade en kul sida, så nu har jag suttit och lekt en lång stund.

Kolla; tjejerna springer runt med en idolbild på min son

Godingen A

Isvindar

Visst ser det mysigt ut? K och Farfar står i lä bakom huset, fast K var aktivare än vad jag var, hon åkte både snowracer och stärtlappståg. Jag testade ett pulkaåk, men gav upp - det var INTE mysigt - att titta på i lä, var helt okej.

Vaknade upp till lika strålande väder, som igår. Pulkabacken hägrade. Fick iväg S till dagis och R kom hem med bilen. Farfar kom hit och så x-grannen K med F. När vi åkte iväg strålade solen från en blå himmel. Man skulle kunna tro att vi åkte några mil, men det var bara nån kilometer, för när vi klev ur bilen var det totalt igenmulet och blåste iskalla vindar.

Till och med ungarna tyckte att det var lite för otrevligt väder, men de åkte väl drygt en halvtimme i alla fall. Sen åkte vi upp till "Hönshuset" och fikade. Var ett dagis där, så vi hade lite underhållning med dinosauriesaga i bakgrunden. Mysigt i värmen med kaffe och varm choklad.

SOLEN - i två minuter ungefär

Stjärtlappståg - men det var svårare än man kan tro.

FIKA

I faffären

S leker affär i köket. Hunden är expedit, observera att han/hon (lite osäkert för tillfället, den experimenterar) har en miniräknare som kassaapparat. "En, futton, tre...vad kostar de här fina stenarna? artontjugu...jaha, det har jag här"

Det är något otroligt vad det är mysigt att lyssna på barn som leker.

Det blir aldrig som man tänkt sig, men det kan bli bra ändå.

Dagen idag var planerad till punkt och pricka, med laserdome för de två äldre tillsammans med några kompisar och mamma-sonmys, för mig och P. Men som någon så klokt uttryckt sig "Det blir aldrig som man tänkt sig". Klockan tre i natt ringde telefonen och pappa R svarade. I andra änden var äldste sonen, som sov borta "Pappa jag har kräkts". Bara för den trötta pappan att kliva ur sängvärmen och hämta sin illamående son. Själv väcktes jag då på nytt, efter att ha varit uppe med en hungrig S vid två (hon åt för lite kvällen innan såklart). Är det inte hostnätter, så är det annat, uppenbarligen. Bara att skicka sms till alla inblandade och berätta att vi var tvungna att ställa in.

Efter ytterligare några timmars sömn, vaknade vi så till en alldeles strålande dag. S fick gå på dagis och så åkte jag med T och P till stan, med siktet inställt på sportlovskul i Kungsträdgården:

Väl framme i Kungsan beundrade vi några isskulpturer på scenen och kollade sen in utbudet av aktiviteter. De lockade i tidningen med MASSOR av kul. Vi hittade en snöhög:

Barnen roade sig kungligt i snön, medan jag njöt av den värmande solen och en latte (en riktig lattemorsa helt enkelt):

T testade sina krafter i den personliga dragkampen (man kunde mäta hur många kilo man orkar dra). Efter det gick vi in i tältet, där det fanns lite roligare saker att göra:

Barnen tog ett schackparti, samt spelade både hockey- och fotbollsspel:

När barnen började tröttna verkade det egentligen dra igång, med cirkusskola och klättevägg mm, men de var inte så sugna längre och till klätterväggen var det låååång kö. Vi gick till Gallerian. Den stora BR-butiken hägrade. Letade långt och länge efter en restaurang, där vi kunde hitta något nytt och spännande och hamnade till slut på:

Ja, jag testade i alla fall en Chicago chicken och den har jag inte prövat förut...

Sen åkte vi hem. Alla var nöjda och glada och VÄLDIGT trötta. Hemma väntade en pigg F, som jag misstänkte vart det nog bara för mycket för hans mage med sushibuffé och sen övernattning med chips mm. Vi laddar för nytt försök med dagens planering till fredag i stället.

Projektmänniskor

S, en projektmänniska av stora mått.

Det här med att leva med projektmänniskor, kan vara otroligt frustrerande. Som när man VERKLIGEN vill att de ska göra någonting annat, som att gå till centrum, eller borsta tänderna, eller annat oviktigt strunt. Alfons Åberg "Jag ska bara" är som en bris i jämförelse. Ibland kan det bara vara att man tycker att nu vill jag ha det här bordet stökfritt och får bara svaret "Jag är inte färdig".

MEN har man nu en gång uppmuntrat kreativtet, får man väl stå sitt kast och det kan ju vara otroligt charmigt också:

Jag tömde kylskåpet på gamla lappar och info i går. Som en tom duk, helt enkelt. Nu är den full med "månar" och "spöktårtor".

Sushi - tur och retur

Jobbar er pappa med verktyg, eller?

Ända sedan i somras har jag haft i bakhuvudet att jag skulle bjuda mina barn på sushibuffé och idag blev det av. De var lite småstökiga på vägen, men helt underbara under tiden vi åt. Alla verkligen njöt av att kunna gå och ta precis det de ville och framförallt att kunna ta så mycket de ville. När vi ätit färdigt, åkte vi hem igen på vändande biljett. Farfar, som var med, följde med oss hem och fikade och gosade lite i soffan. En underbar dag, men man blev tröttare, än man kan tro.

Lite bilder från dagen:

Sportlov

Vi fick med oss en liten farfar hem. Han svängde ihop sina berömda pannkakor.

Första dagen på barnens sportlov och min semester. Planerna var; S på dagis och storbarnsaktiviter, men jag tyckte att S var för hostig för dagis, så hon fick stanna hemma.

Startade med en tur till centrum, eftersom jag ville ha några öl från marssläppet.

Mina söner på väg till centrum, de knatade på i 180, så stackar S var helt slut, när vi väl kom fram.

Efter fullgjort uppdrag köpte vi lite fikabröd och gick till farfar och fikade. Varje gång vi är i centrum tjatar mina barn om att få köpa jättemaränger. Idag sa jag ja. Ser ni hur otroligt lycklig man kan bli av att få varsin jättemaräng:

De fick i sig ungefär en femtedel var av marängerna och kunde lika bra ha delat på en, men det kunde de såklart inte inse innan. Efter det var de så sockerrushade att de var mer högt, än lågt och jag höll på att bli helt galen ett tag. Det började bli dags för lunch och att gå hem. Farfar följde med. Vi skulle hyra film på vägen, vilket inte är det allra enklaste ens om man är alldeles ensam, då kan ni tänka er ungefär hur det är med fyra barn i olika åldrar. S fick ett riktigt bryt, för att hon inte fick köpa en Musse Pigg-film.

På något underligt vis fick jag i alla fall hem alla barnen till slut och Farfar ställde sig och gjorde pannkakor (se ovan).