Soffpotatisar

I dag är vi riktiga soffpotatisar. Jag och R har tittat av en massa inspelat och ungarna har varvat lek och bus, med lite film. Ungarna, som i de två grynen vi har hemma då alltså. De andra två har jag inte riktig ögonblickskoll på. De rapporter som kommer från Mormor tyder i alla fall på att de har det alldeles underbart både i snön och inne.

Gårdagskvällen blev mycket trevlig. Jobbarkompisarna hade mysat till det med kex och ost och tända ljus. Det var såklart lite vemodigt att tacka av H, men vi hade en trevlig stund ändå. Han fick lite presenter och ett "kort" som jag hade sammanställt med bilder från året som varit. När de åkte in till stan för att äta på "Grill" gick jag hem. Visst hade det varit gott med restaurangmat, det är man ju inte bortskämd med, men jag tog det säkra före det osäkra. Vill INTE rasa ihop igen. Hemma var det besök. R:s kompis J och hans C. De är så otroligt mysiga och jag hade trevligt utan att åka till stan och kom dessutom i säng i tid.

Nä, nu ska jag ta mig ur soffhörnet. Först ett bad och sedan kanske lite luft.

Semester!

Första dagen på semestern. Känns fint att säga så :) Inte startade semestern direkt i lugnets tecken. Storkillarna skulle ju till flygplatsen. Frukostar skulle i, det sista packas och det skulle faras runt lite nervöst runt väggarna. S var inte direkt mindre uppe i varv. Hon skulle ju på kalas och P hakade bara på den allmäna trenden.

När R hade åkt med alla killarna (P följde med och vinkade av) så var det nästan två timmar tills jag och S skulle gå. Hon var naturligtvis färdigklädd och stod med skorna på i hallen, samtidigt som jag planerade ett lugnt bad. Lite krock, men det löste sig rätt bra. Vi hade sällskap till kalaset med S:s dagiskompis och hans mamma. Vi tog bussen dit och R hämtade med bilen efteråt. Kalaset hölls på Lekpalatset , vilket såklart alltid är en höjdare. Jag valde att stanna kvar den här gången. Dels för att vi åkte buss och dels för att jag ville ha lite koll på S, som har börjat hosta och då kan det ju bli värsta attacken, när hon springer runt. Jag var inte ensam om att stanna, så jag hade det riktigt trevligt i fiket, medan S härjade runt på kalaset. Lånade en bebis som matchade min klädsel. Om inte annat för att sätta lite griller i huvudet på folk (bara skojar, det var lillasyster till han som fyllde år).

Nu har R åkt på fotboll. P är hos en kompis och S skrotar i sitt rum. När R kommer hem ska jag till jobbet och träffa dem lite. De ska ut sedan. Det orkar jag inte riktigt, men jag vill ju vara med en stund. Inte minst för att säga hejdå till H, som vi har haft som chef i ett år.

Jag fick ett kort samtal från F, så jag vet att de kommit fram och att allt gick bra.

S i sin nya turtle-tröja

Nåttarö-redovisning

I början på september var T och hans klass på lägerskola på Nåttarö. I dag har jag varit på redovisning och bildvisning från det. Barnen var helt fantastiskt duktiga. Berättade blandat om naturen och historierna kring ställena de besökt både med ord och små teaterstycken. En trevlig redovisning helt enkelt. De har en bra fröken. En helt fantastisk fröken. F hade henne innan, så jag vet mer än väl vad jag pratar om. Nu ska hon gå i pension. Det är bra synd. Önskar att alla mina barn hade fått passera hennes klassrum.

Så där ja!

För er som har varit här, talar nog bilderna sitt tydliga språk. För er andra kan jag ju förklara att det blå skåpet tidigare stod isärplockat till hälften, bredvid matbordet och tog plats, samt att där det står nu stod en väldig massa blå plastlådor med skräp runtomkring. Känner mig lite nöjd med de senaste dagarnas resultat. Nu är det sovrummet som står på tur för röj (oj det kanske kan tolkas på fler än ett sätt). Det blir dock inte nu, som i dag, utan nästa vecka. I alla fall inte sovrumsröjet, som i att städa då.

Helt okej

Faktum är att jag mår helt okej och detta TROTS att jag vågade säga att jag mår bra och trots att S vaknade vid tretiden i morse och hade svårt att somna om. Pruttade en massa och sa att hon ville ha smörgås. Det fick hon inte, men en banan, som hon åt halva. Till slut somnade hon i alla fall om och sov till strax efter åtta. Detta naturligtvis för att jag häromdagen ordade om att det är så skönt att barnen numera sover på nätterna. Ni ser man ska ALDRIG prata om hur bra någonting är ;)

Annars har jag inte så mycket att orda om. F är fortfarande förkyld och lite hängig och P fick vara hemma från skolan för att han hostade och snorade så mycket. Efter att jag bestämde det har han inte hostat en host och knappt snörvlat ens, är pigg som få och retar sin hängiga storebror (och mig) till vansinne ;) Lät honom kolla på barn-tv, så lär han ha kvar all sin energi att ödsla på resten av familjen i kväll i stället.

Det går bra nu

S nybadad och gladbusig

Eftersom jag är sån som jag är. Vet inte vad det kallas för, skeptiker kanske? I alla fall en sån, som tror att om man säger att nåt funkar, så börjar det genast gå åt h-e. Jag vet inte varför, av födsel och ohejdad vana antagligen. Det värsta är att det oftast stämmer. Säger jag att ungarna är friska, så insjuknar någon genast. Säger jag att de sover bra på nätterna, så är det nån (oftast i de yngre regionerna) som börjar vakna. Så egentligen borde jag väl vara tyst nu. MEN jag kan ändå inte låta bli att säga att jag börjar känna mig som mitt gamla vanliga jag. Så här lagom i sjuksrivningens sista timmar, känns det ganska rejält bra. MEN det har ju gått lite upp och ner, så helt lugn är jag inte. Riktigt bra blev det i samband med att jag fick bort en REJÄL propp i örat. Kanske låter fånigt, men en propp i örat i samband med att man inte mår så bra i övrigt är inte kul- Jag var snurrig och kände mig som att jag var i en egen värld (okej, lite så som jag kännt mig de senaste veckorna, men av en annan anledning) Så fick jag efter enträget användande av propplösare och en rätt-riktad vattenstråle loss den och det var en rent religiös upplevelse kan jag säga (visst är det skönt med en egen blogg, så att man kan skriva om de mest intressanta ämnena ;))

Dagen har varit toppen. Startade med 4-årskontroll. Gick både bra och dåligt. Bra syn har hon i alla fall och rita kan hon (vad orolig jag var på just den punkten - problemet var mest att få henne att sluta). Att kolla hörseln var lite problematiskt. Hon blev osäker och plockade ringar frenetiskt, utan att det kom ljud och tvärtom. Det finns ju lite språkdetaljer att haka upp sig på, som att hon sväljer halva ord och att hon varken säger sje-ljud, eller r på rätt sätt. Inget att oroa sig för tyckte BVC-sköterskan, men om det inte hänt något till återbesöket kommer hon att ge en remiss till logoped. Minst hälften behöver tydligen inte använda remissen, för det är flera månaders väntetid och det brukar lösa sig av sig självt, så vi får väl se.

På väg till dagis mötte jag C med lill-R och sen spenderade vi nästan hela dagen tillsammans, med fika på centrum och lunch hemma hos C (hemköpt sushi). En fantastiskt trevlig dag helt enkelt.

På kvällen har vi varit till Tippen och strax ska vi ner med grejjer i källaren.

Håll tummarna för att det här håller i sig!

En riktig middagshöjdare

I år nu, har ungarna tjatat om spenatpannkakor, som fd grannen K, brukar göra. När vi handlade sist kom jag ÄNTLIGEN ihåg spenat och idag har vi alltså ätit spenatpannkakor. F var MYCKET skeptisk, men även han åt med god aptit. Och jag måste säga att jag också gillade det, även om pannkakor inte är min mages favoritmat.

Så; TACK K för tipset, jag skickar det gärna vidare, till de som inte testat (bara att ha hackad spenat i pannkakssmeten).