My little chinagirl

Jag har ju pratat tidigare om hur jag fascineras över det här med barnens olikheter. Ibland blir det så mycket mer uppenbart än annars. Som när man ska äta med pinnar till exempel. De mellanstora bröderna har inte riktigt fått kläm på hur man gör. "Hur göööör man mamma?" säger de med gnällig röst. Jag försöker visa. De gör helt annorlunda. Varken tittar, eller lyssnar på mina förklaringar - och bryter ihop för att det inte fungerar. Bredvid sitter lillasyster. Hon varken tittar, eller lyssnar hon heller, men hon äter och äter och äter och när det inte fungerar med pinnarna, så testar hon andra sätt. Vår lille överlevare:

F har skaffat en ny hobby. Han målar små figurer. Tydligen väldigt inne, vet inte vad de heter. Svindyra och finns bara att köpa inne i stan. Jag uppmuntrar iofs allt kreativt, men de här får han spara ihop till själv. Syskonen är MYCKET intresserade av hans pysslande:

Det nya musiksverige

Jag och maken var på O No It´s Christmas i december. Då var han sjuk. Det enda jag hade hört innan, var att just han var bra, så nu har jag hållt öron och ögon öppna. När han så dök upp i På spåret, smällte jag som smör. Det blir inte mycket bättre än så här . Lyssna och njut! Men bara till 15:e februari, för då tar de bort klippet. Efter den underbara upplevelsen på Nalen, en del annat man sett på TV och DET, så känner jag mig lugn. Musiksverige är tryggat, här finns STJÄRNOR och det sprakar om dem.

Sömnlösa nätter

Jag har nackspärr

Ja förstår mig inte på barn. Inte mina egna i alla fall. I natt har S haft en av sina vakennätter. "Hungrig". Fast oftast handlar det inte om att hon är hungirg utan bara "pruttig". När hon är sådär så bara vägrar hon att sova. Man märker det oftast redan på kvällen när hon ska sova och så vet man vad man har att vänta sig den natten. Det är inte så där jätteofta. Inte tillräckligt ofta för att vänja sig direkt i alla fall. Hon somnade i alla fall till slut. På soffan, eftersom hon hällt ut vatten i sin säng, när hon skulle dricka. Sov som en sten genom syskontjafs och brandlarmet, som gick TVÅ gånger, när ungarna rostade mackor. Då passade det minsann att sova?!

Ledig dag i dag med. Tur det, efter sömnlös natt och dessutom har jag nackspärr (hade behövt tillbringa natten på min anatomikudde istället för på en knölig kudde i S´ säng). Naprapaten gjorde sitt i går och ska fortsätta i morgon . I morgon hade jag tagit ledigt för att vara med på friluftsdag i skolan. Nu bytte Tobias aktivitet och jag behövdes inte. Ska som sagt till naprapaten igen, så det känns helt okej att vara ledig trots allt. Efter det här ska jag köpa nytt träningskort. Det är ju det som behövs. (Ja, inte kortet såklart, utan att jag tränar regelbundet).

"Semlan"

För ca fyra år sedan köpte jag semlor till hela familjen för att fira en alldeles speciell sak. Ni kan ju gissa vad. Bilden är en ledtråd. Därefter kallade jag mig "Semlan" ett tag på en speciell sida på nätet, eftersom jag ville vara lite anonym ett tag till. Tills vi talat om detta för fler än de som befann sig innanför den här familjens väggar. Det var inte så lång stund. Glada saker är svåra att hålla för sig själva, har jag märkt :) Varje år, när vi äter semlor, så tänker jag på just den där lyckliga dagen. Jag tror att jag tycker att det är extra gott just därför!

Slösöndag

Idag kom jag alltså ihåg att ta fram kameran, samt ställa telefon på larm en gång i timmen. Tillslut var det resten av familjen som suckande sa "Det är dags att ta kort igen, mamma"

Här kommer en riktig tråksöndag i bildform (ja inte de allra första timmarna, då hade jag inte en tanke på kameran):

4:25: Väckt av P, som behöver gå på toa.

5:25: Väckt igen av S, som inte kan sova för att hon är hungrig (äter lite fil och flingor)

6:25: Slumrar i sängen med S, drömmer om vinterläglag och krockar med bilen - Klarvaken! Ungarna sätter på en film och jag går ut i soffan och slumrar i stället.

7:25: Blir väckt av en duns och tar dagens första bild. Visar sig att dunsen är badrumsvågen. P har fått för sig att han och S ska väga sig:


Passar på att ge S dagens första dos medicin:

8:25: Jag har slumrat i soffan en stund till, men det är ju inte så mycket att ta kort på, så jag går in och tar ett kort i ungarnas rum. S bygger lego:

9:25: Jag surfar en stund vid datorn:

10:25: Dags för "second breakfast" för den lille hoben. Eller mellis kanske. Vi andra äter i alla fall frukost:

11:25: Jag och maken slöar i soffan och tittar på TV. Ungarna leker i rummet. Min man är inte så förtjust i att vara med på bild (uppenbarligen) och försöker se grym ut:

Tar även ett snabbt kort in i barnens rum:

12:25: S och P ska få lunch. Den står i micron. F har kommit på att om man inte diskar en gång i veckan, så får man ingen veckopeng, så han ser sig nödd att uppfylla sin kvot i elfte timmen:

13:25: Jag tänker mig ett lugnt skönt bad med en god bok. Det håller i sig i ungefär 2 minuter, innan S kommer skuttande "ÅSSÅ BADA!!!" Men det ser ju bra ut på bilden i alla fall ;)

14:25 Jag och S har kommit upp ur badet. Jag sitter i soffan, R drömmer om att hyra stuga i Spanien till sommaren och S dansar framför TV:n till "Let´s Dance". Tyvärr kan jag inte visa det på bild, då hon är som hon var i badet...

15:25: Vi kollar på Batman på datorn:

16:25: Vi tittar fortfarande på Batman. De yngre barnen har roat sig själva hela tiden, men tröttnar strax efter att dessa kort togs:

17:25: Vi lagar middag. Ska bli potatisklyftor. De sega föräldrarna lyckas dock bränna vid dem så att de mest ser ut som musslor med skal. Ingen blir direkt sugen, utan maten äts utan potatis:

18:25: Dags för mat. Unge herr T har äntligen behagat visa upp sig. Eller egentligen har han blivit motsträvigt hemsläpad från våningen under, där han spenderat både natten och hela dagen (fast de var ute ett par timmar på dagen ska tilläggas):

19:25: Pyssel vid köksbordet. Ser nog så mysigt ut, men vi var nära att avbryta flera gånger, för att de inte kunde hålla sams om pennor och saxar och vad det nu var:

20:25: S har precis somnat och P vill ha "ryggkli":

21:25: Jag sitter här och lägger in bilder och text. De två äldsta håller på att somna och R ligger i soffan och laddar inför nattens Superbowl. För de som inte fattar det så kan jag tala om att det är som julafton gånger 100, fast mitt i natten för oss här på den sidan av jordklotet. Jag fattar inte och kommer därför att gå och sova nu. GODNATT!

I väntan på EFIT

måste jag ju visa upp den senaste förändringen härhemma:

I går vaknade vi med den här killen:

Men idag var det den här som klev ur sängen:

__________________________________________________________

Jag vet inte, de säger att mina mellanbarn är lika varandra. Vad säger ni?

Jag tycker egentligen inte det, men just nu har de i alla fall samma frisyr. I samma andetag kan man ju undra varför jag satsade en fjärdedels 1000-lapp på den äldstes frisyrbyte, när jag måste få tycka att jag gör det minst lika bra själv...

Utmaning

Jag glömde ju skriva igår att utmaningen var från Malin. Förlåt Malin! Och förlåt för att jag inte orkade hitta nya att utmana, som tur var så började någon känna sig utmanad ändå, så jag utmanar alltså Jennie (tack Jennie) och alla andra, som känner sig utmanade. Jennie körde EFIT igår. Hon har kämpat hela veckan med att komma ihåg kameran. Inspirerad av henne började jag ta kort i går morse. Blev ett kort, sedan glömde jag bort det. I dag har jag satt larm och redan tagit TVÅ kort. Det finns större hopp för dagens eventuella EFIT alltså.