Satt och funderade på hur man skulle kunna uppfylla löftet om ett inlägg utan ... Det blir ju svårt om man ska berätta om vad dagen burit med sig. Jag menar: R sov till fyra på eftermiddagen för att han ... Ungarna var helt speedade, eftersom de inte fick gå ut efter ... Jag gjorde lasagne, som ingen åt, eftersom de haft ...
NÄ!
Funkar inte alls. Men så snodde P kameran och fotade hemmet och då slog det mig att jag måste ju visa hemmet ur hans synvinkel. Fast först en bild, som jag tog. Visst är han söt, med sin tandlösa mun. Tappade senaste tanden idag och det berodde inte alls på ... så nåt fanns ju att berätta ändå.
Slöstorebror i överslafen. Kollar på film.
Slömamman i soffan
Precis som sin far - självporträtt
Den förhatliga TV-bänken (vi jobbar på att få bort den)
Yoga-bollen. Ungarna äääälskar den, fast den är R:s och INGEN leksak (tror ni de lyssnar?)
Figurer i brorsornas hylla
Ljuset som han själv tänt. Väldigt stolt!
Pappa vid datorn.
Mamma gymnastiserar
Filmtajm
Pappa gör tummen upp.
4 kommentarer:
Vilken tur att ni har P, som tar hand om er andra!
Kram till det lilla, tandlösa charmtrollet!
Haha du skriver det förhatliga tv-bänken... visst är det ett mysterium. mann rensar och städar, städar och rensar. men allt verkar hamna runt tv´n iallafall.
Man tittar på det varje kväll och tänker där måste jag städa.
När morgonen kommer är det glömt.
Jag har en tendens att lägga upp allt barnen INTE ska ha bredvid tv´n.
Brukar dröja läääänge innan dom sakerna hamnar på sin rätta plats.
Men det där var ju en lite kul grej, låta nån av ungarna ta kameran och fota livet sett från deras synvinkel. ;)
Och jag lovar, ska inte prata om .... *S*
Fiviva:
Ja, jag hatar verkligen den bänken! ALLT hamnar den. Men å andra sidan lär det väl hamna någon annanstans när den försvinner ;)
Skicka en kommentar