
Eftersom vi inte kunde gå någonstans med S blev det en hemmadag. Killarna fick dispans och spelade lite TV-spel (endast helger annars). S ville mest sitta i mitt knä, eller framför TV:n. Själv har jag hängivit mig åt nostalgi. Först satt jag på vår hemsida och tittade på gamla filmer och min fotodagbok, som jag körde, innan jag kom igång med att blogga. Fick blodad tand och ville se ännu äldre saker. Letade fram vår videokamera. Den fick vi av mamma, när hon flyttade norrut. Första sommaren filmade vi i stort sett HELA tiden. Andra sommaren med. Sen har det blivit lite mer glest. Vad SMÅ barnen var! Speciellt P ser man det ju på. Han är bara 2.5 på första filmen. Står och mimar med de andra killarna i bara blöjan till Elvis-låtar mm. Om jag visste hur man fick in filmerna i datorn kunde ni ju fått se lite, men det vet jag inte ;) Ni får nöja er med en film på en liten S, som jag tagit med vanliga kameran och jämföra den med på densamma, från i dag (inklusive gnällröst).
3 kommentarer:
Det verkar som om S mår bra igen! Så skönt! Spysjuka gör ingen mänska glad!
Kram på er tjejer!
Nostalgi är väl underbart.
Vi får ta en titt i mina gamla album en dag och återuppleva det glada 80-talet igen
Med Galna dalkullor och maskerade byrådirektörer
Orchid: Ja S mår bättre nu, verkar vara en kort grej.
Chrille: Vi borde haft det på film!
Skicka en kommentar