Mina gosedjursungar:

T med ett av sina gosedjur, han är den som alltid varit minst intresserad av gosedjur, men i den omgivningen han har, kommer man inte undan.

Nedan: Hunden och Anki är såna som funnits med LÄNGE:

Mina ungar är helt enkelt GALNA i gosedjur. De skulle kunna ha ungefär hur många som helst. Okej F är väl inte sån att han skulle ligga och krama sin älskade "Tildor" till sömns om kvällarna längre, men helt ointresserad är han inte heller. I alla fall inte så ointresserad så att han skulle gå med på att göra sig av med dem han inte använder. Jag rensade undan SÄCKVIS nu när vi flyttade och det märker de som tur var inte. Så länge jag håller mig ifrån favoriter, som Hunden, Anki och Ådi så går det bra att rensa lite då och då. Det får gärna tillkomma nya, tycker barnen och det är okej, så länge det är okej att rensa. S har aldrig varit så värst intresserad av sina dockor. Ibland får de vara med, men oftast är det gosedjuren och framförallt då Hunden, som får åka i vagnen, bli ompysslade och vara med på kalasen. Det senaste är att hon sliter kläderna av dockorna och sätter dem på nallar, kaniner och annat och de ska som sagt vara med överallt:

Nallarna och Kaninen, Katten och Hunden har fått kläder. Här tittar de på morgon-tv.

Ådi är ett litet senare tillskott till familjen. Tror att P ville ha en hund, precis som lillasyster. Han valde den själv på ICA Maxi. Innan dess var det bara Anki som gällde. Nu är ankan grå, hårlös och utkonkurrerad, men när det gäller, då ska Anki också vara med. Här är Ådi med och spelar dataspel.