Vardagsdramatik

I kväll har pappa R dragit med sig sin förstfödde på punk-konsert. Så långt allt väl. Det är så kul att de har hittat nåt de kan göra tillsammans: kolla på gratis live-musik.
Naturligtvis är det den kvällen T får punka på cykeln och får GÅ kilometrarna hem från fotbollen i kylan och mörkret, eftersom jag inte hade någon bil att hämta honom i. P var hos en kompis och vågade inte gå själv i mörkret. S hade somnat ovanligt tidigt, så inte kunde jag gå ut och möta, innan T kom. Det är då man blir så otroligt tacksam för andra gulliga föräldrar. För T hade sällskap med kompisen F och hans pappa och P blev följd av E och hans mamma i mörkret.

Så kom T hem och var på väg att vända i dörren för att han glömt både tröja och hjälm vid fotbollsplanen. Helt förtvivlad. Några telefonsamtal senare var sakerna återfunna och jag fick sonen i badet. Efter det drack vi te och sen var han så trött att han bad om att få sova. En jobbig kväll, som trots allt slutade rätt okej.